TjejVasan 2009

Så härligt det var när jag äntligen anlände till Oxberg på morgonen. Äntligen dags för start på mitt livs första skidlopp!
Det snöade rejält o det var en otroligt härlig stämning vid startområdet. Jag var i god tid o gick bara runt o mös, drack lite varm saft, käkade en bulle o kollade på de som startade före mig.

Toakön var bland det värsta jag sett. Galet lång, men det gick ganska snabbt ändå. Var ju inte en massa gubbar med tidning som sitter o klämmer i tre timmar utan bara en massa kvinnfolk ;-)


Jag startade i näst sista startgrupp så det var en del väntan, men till slut var det min tur. Hade spanat in hur alla andra gjorde o lagt ut mina skidor i god tid. Tur var det, för när jag sen gick in i min startfålla så var det fullt o alla fick inte plats att lägga ner sina skidor innan start.



Pang! O så var vi iväg. Det snöade rejält o riktiga bamseflingor med var det. Men skidåkningen gick ändå lätt o jag kände mig grymt pigg o utvilad. Största problemet var att det var sååååååå mycket folk framför o jag åkte snabbare än de flesta. Som vanligt sket folk fullständigt i att visa hänsyn o hålla högerfilerna. Antar att ingen vill se sig som långsam. Så en stor del åkte jag "ur spår" vilket var både jobbigare o gick långsammare än annars, men jag kom iaf förbi alla horder av människor.

Ungefär halvvägs åkte jag om två Funbeat-vänner o vi gav varandra glada heja-rop vilket stärkte själen.


När jag hade ungefär en mil kvar for helt plötsligt men högerskida av mitt i en uppförsbacke. Bara att backa tillbaka, hämta upp den o ta på den igen. Konstigt att den bara släppte?!

Skidåkningen gick superbra o lätt o jag kände mig aldrig trött eller ansträngde. Sen så åkte jag iofs inte max heller utan sparade på krafterna inför ÖS två dagar senare, men det kändes ändå som att jag åkte snabbare än väldigt många.

Med bara 2 km kvar så släppte skidan igen o denna gång hade bindningen gått helt sönder o jag kunde inte fästa skidan på pjäxan. Så de sista 2 km höll jag mer bara fast skidan med foten o puttande den framför mig. Det gick inte fort vil jag lova, men jag tog mig i mål iaf.

Sluttid 3:16:22

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0