Ultrabitch

6 januari såg jag ett inlägg av Fredrika G på Jogg.se om att springa mellan tre olika gästgiverier i Skåne. På dagarna skulle vi springa och på kvällarna äta en massa god mat. Detta får jag bara inte missa! Platserna gick snabbt åt, men jag lyckades få en och valborgshelgen var det så dags att åka.


Dag 1 Skanör

Jag anlände till Skanör redan mitt på dagen och intog snarast en plats på den öde stranden. Ganska blåsigt, men skönt ändå. Roade mig med att käka rå vitlök, färska hallon och dricka en liter apelsinjuice. Familjen var ordentligt förkylda hemma och jag kände att nåt var på gång i min kropp med, men VILLE inte känna det och hoppades att en massa vitlök och c-vitamin skulle göra nytta.



Framåt eftermiddagen var det dags att checka in på Skanörs gästgifvaregård.




Den förste jag mötte var Stockholmaren Leffe som försökte sig göra förstådd hos personalen på gästgiveriet. I Asics-tröja förstod jag direkt att han tillhörde "gänget". Det var nämligen så att jag inte träffat någon av deltagarna innan, bara nya ansikten.
Därefter kom Barbro och vi tre blev sittande, jag tog en öl o vi snackade löpning. Kul att höra de andra berätta om sina erfarenheter.

På kvällen var det dags för middag.

Före maten bjöds vi på ett glas skumpa.




Förrätt
Salmalax med rom m.m.


Varmrätt
Skånskt lamm i form av filé, korv och nån "rulle" med vit sparris m.m.


Ostar
Greve, Manchego o Rochefort!


Efterrätt
Vit choklad med syltade rabarber, rabarberglass o minimaränger. Vansinnigt gott! Helt klart en av de godaste efterrätter jag ätit!


Mellan rätterna passade Fredrika på att lämna ut lite praktisk info och kartor.


Middagen tog FYRA TIMMAR och jag var så trött på kvällen, så när vi väl ätit upp efterrätten dök jag i säng.

Dag 2 Skanör-Skivarp

På morgonen kände jag mig lite matt i kroppen, men tänkte att det säkert bara var att jag var lite trött efter den sena kvällen och att det säkert skulle försvinna så snart jag började springa.
Men först käkade vi en ljuvlig ekologisk frukost med enbart närproducerat.


Vi startade i samlade tropp, men snabbt blev det en naturlig uppdelning.




Jag och Zingo sprang ihop längs kusten till Trelleborg. Tempot var perfekt och vi sprang o tjötade om än det ena än det andra. Kilometrarna försvann fort och jag var glad att jag hade Zingo med mig som hade lagt in kartan på sin mobil så vi hittade rätt hela tiden.




Det var så fantastiskt vackert att springa längs kusten och vi hade verkligen tur med vädret.
Det enda jobbiga var att vi hade motvind hela tiden, men det blåste inte så hårt som tur var.



När vi anlände till Trelleborg ringde jag Cecilia och kollade hur långt de kommit och de var bara några kilometer bakom oss så vi väntade in dem. Dessutom ville vi heja på täten på Sydkustloppet som skulle springa förbi där vi stod. Det kändes riktigt kul att stå där och heja på dem när vi själva redan sprungit en halvmara.



Sen var det dags för lunch, Mc`Donalds blev det och det funkar ju som bukfylla.


Efter maten drog vi iväg i samlad tropp igen.


Det var svårt att hitta ut ur Trelleborg och många gånger stannade vi för att alla skulle studera kartan och slå våra kloka ihop för att lista ut vilken väg.


Vi insåg att vi skulle bli tvungna att ta oss över järnvägen, vilket jag har enorm respekt för, som till min lättnad inte verkade vara i bruk.


Allt eftersom vi tog oss österut ökade vindstyrkan och jag blev ganska snart less på det eviga suset i öronen. Löpningen kändes hela tiden bra och allt flöt bara på. Vi sprang genom den ena lilla byn efter den andra och alla ungefär lika öde. De flesta var nu sugna på glass och behövde proviantera lite, men inte ens en liten kiosk eller mack fanns. Klagstorp skulle vara lite större och där fanns faktiskt en lite ICA som stängt 26 minuter tidigare :-(

Mittemot ICA var några människor ute och målade staket och jag frågade om jag kunde få låna toa. Inte nog med att jag då fick en chans att fylla på vatten o min Camel-bak, den snälla värdinnan samlade även ihop all frukt hon hade och skickade med mig. Alla verkade väldigt nöjda med varsin frukt iallafall!


Vi tuffade vidare mot vårat mål. Efter ett tag splittrades gruppen upp något. Therese började gå ihop med Thomas och vi andra fortsatte jogga. Det var lite svårt att hitta ibland och vi sprang fel, men efter lite dividerande huruvida vi skulle springa tillbaka eller ta omvägen så valde vi i sann ultraanda att ta omvägen.

Tempot var nu väldigt lågt, för lågt tyckte jag, o flera verkade ganska trötta. Jag kände mig sååååå less på den eviga jäkla fucking blåsten, så jag la mig i mitt tempo och drog snabbt ifrån. Helst hade jag tuffat på i mitt tempo hela vägen till Skivarp, men jag hittade inte utan fick stanna med jämna mellanrum och vänta in de andra.
När vi sprungit 3-4 km till så kom vi ikapp Therese och Thomas som istället tagit rätt väg. Gruppen slöt åter samman en liten stund innan jag, Thomas och Cecilia gick ifrån och tuffade på hela vägen in i Skivarp.
Vi pratade inte mycket den sista biten, tror de andra kände ungefär som jag att det vara jobbigt bara att stå ut när man gick rakt in i den kraftiga motvinden som oavbrutet tjöt i öronen.

Till slut kom vi fram till Skivarp och lyckan var enorm när jag äntligen fick komma in inomhus och slippa blåsten.
Det hade varit en fantastisk dag där löpningen fungerat smärtfritt och fint väder om man bortser från den där hemska blåsten.



En dusch kanske? Åsså kompressionstrumporna på.....


Litet rum utan dusch o toa


Hur tänkte de med dörren? Extrapris på vanliga lägenhetsdörrar kanske?


Före middagen smakade det fantastiskt gott med en öl! Dock började jag få oroväckande ont i halsen :-(


Förrätt
Var egentligen blandad silltallrik som jag tack och lov lyckades byta ut med Therese mot en sallad.



Varmrätt
Dansk fläskstek! Första ggn nånsin som jag uppskattar fläskstek o denna var riktigt god!!


Efterrätt
Mullbärsparfait med syltade apelsinskal och grädde. Inte så imponerad, men helt ok.


Efter middagen drog sig alla tillbaka till sina rum o gick o lade sig. Valborgsmässoafton, men inte mycket party på detta gäng!


Besöket på Skivarps gästgifveri kan sammanfattas med rustikt och hemtrevligt med en karismatisk engagerad värd som berättade om gästgiveriets historia för oss.





Dag 3
Hela natten hade jag vrålont i halsen o mådde piss. Inte en chans att jag kunde springa denna dag.
Besviken, men samtidigt glad att jag iallafall fick springa en dag.

Vinkade av det tappra gäng som skulle springa hela vägen Skivarp-Brösarp och hoppade in i bilen med Carina och Maria W.


I Brösarp tog jag en kort promenad ut i naturen och la mig o slappade på en kulle, käkade godis, drack Pepsi och tyckte synd om mig själv.




Sara, Stefan, Maria och Carina kom joggande förbi och det hade varit så gött att få hänga med dem och springa idag med. När det blev för kallt gick jag tillbaka till gästgiveriet där jag satte mig på uteserveringen och beställde in lunch och öl. Där blev jag sittandes hela eftermiddagen, det var fantastiskt varmt och gott i solen.




Therese, Håkan och Leffe dök upp och gjorde mig sällskap. De hade fått skjuts till Brösarp.


Efter en middagslur och dusch var det dags för finalmiddag.

Förrätt
Ramslökssoppa med rökt lammfiol! Wow vad gott!


Mellanrätt
Gåsleverterrine med fikon- och lagerbladsmarmelade. Smaklöksorgasm!


Varmrätt
Helstekt hjortfilé med fransk potatiskaka och lingonsky. Mums!!


Efterrätt
Huset rabarberpaj med vanlijsås. Otroligt gott!!


Smakmässigt var Brösarps gästgifveri hästlängder före de andra. Otroligt gott och välkomponerad meny.
Efter maten satte sig alla i baren, men jag var så febrig o trött så jag fick tidigt tacka för mig o lägga mig istället.


När helgen nu är över kan jag bara konstatera att VI SES IGEN NÄSTA ÅR!!!